Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov varnade för den "enorma" risken för ett kärnvapenkrig.
AES Dominicana Foundation… Lend a Hand…. It´s Time to Reforest
“Han har också profeterat att förbindelserna med Europa aldrig kommer att bli desamma efter striden i Ukraina.”
Seaboard’s CEO in the Dominican Republic, Armando Rodriguez, explains how the Estrella del Mar III, a floating hybrid power plant, will reduce CO2 emissions and bring stability to the national grid…
Altice delivers innovative, customer-centric products and solutions that connect and unlock the limitless potential of its over 30 million customers over fiber networks and mobile…
Editor's Pick:
Sources Agencies
Moscow - Dec 01- 2022
Under konflikten i Ukraina varnade minister Sergej Lavrov för den "enorma" risken för kärnvapenkrig och försvarade Kremls bombningar av civil infrastruktur i Ukraina. Han förutspådde också att relationerna med Europa aldrig skulle bli desamma.
“Potentialen för att ett kärnvapenkrig ska bryta ut är ganska stor, även om det startas med konventionella vapen".
Lavrov var snabb med att påpeka att två internationella deklarationer, en av Vladimir Putin och Joe Biden i juni 2021 och en annan av de fem stora stater som har sådana vapen i januari i år, nyligen har främjats av stora länder som varnar för att ingen kan vinna ett kärnvapenkrig och att det därför måste undvikas. Trots dessa uppmaningar varnade diplomaten för att hotet fortfarande är reellt, en situation som han skyller på västländerna för deras stöd till Ukraina: "Vi var beredda att gå längre och säga att inte bara ett kärnvapenkrig inte får utlösas, utan att varje krig mellan kärnvapenmakter också är oacceptabelt. Potentialen för att ett kärnvapenkrig ska bryta ut är ganska stor, även om det startas med konventionella vapen".
Utrikesministern rättfärdigade ryska attacker mot kraftverk och annan civil infrastruktur på ukrainskt territorium med att "de ger stridspotential till de ukrainska väpnade styrkorna, till de nationalistiska bataljonerna, och på dem beror leveransen av de många vapen som väst överöser Ukraina med för att döda ryssar".
Efter bakslagen på slagfältet i Ukraina i september och oktober höjde Kreml kärnvapenretoriken. Å ena sidan sade man att man skulle försvara det annekterade territoriet "med alla medel". President Vladimir Putin tillade att detta beslut "inte är en bluff". Å andra sidan hävdade han att Kiev förberedde sig på att använda "radioaktiva smutsiga vapen", en anklagelse som Ukraina tillbakavisade.
Washington varnade för att en rysk attack med smutsiga vapen eller kärnvapen inte skulle förbli ostraffad, och formen för USA:s svar gavs skriftligen av CIA-chefen William Burns till sin motsvarighet i den ryska utrikesunderrättelsetjänsten, Sergej Narisjkin, i Ankara den 14 november.
Lavrov öppnade dörren för en återgång till dialog, men på ett villkor: "Om våra västerländska samtalspartner inser sina misstag och uttrycker sin vilja att återgå till diskussionen om de dokument som vi föreslog i december". Det vill säga att ta upp de krav som Ryssland lade på bordet före invasionen av Ukraina, som krävde att alla länder som anslöt sig till alliansen efter grundlagen 1997 skulle lämna Nato, vilket skulle innebära att alla nationer öster om Tyskland skulle uteslutas.
Lavrov var skeptisk: "Jag tvivlar på att de kommer att finna styrka och intelligens att göra detta. Men om detta sker plötsligt kommer vi att vara beredda att tala med dem igen". Chefen för den ryska diplomatin tillade att Moskvas förslag var "ärliga" eftersom de inte krävde att USA:s styrkor skulle dras tillbaka från Europa och att Atlantalliansen skulle upplösas från början.
Uttalanden mot Borrell och EU
I vilket fall som helst anser Moskva att förhållandet till EU är nästan obefintligt. "För att svara på om Moskva är avskuret från den europeiska diplomatin måste vi först ta reda på om den existerar", sade han, innan han angrep EU:s höge representant för utrikes frågor Josep Borrell för att han sade att "denna konflikt måste sluta med Ukrainas seger på slagfältet". Lavrov sade: "Vi måste veta när vettiga människor kommer att dyka upp i den europeiska diplomatin". Han sade sedan att han saknar "gester genom diplomatiska kanaler" utöver de besök som Frankrikes president Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och andra europeiska ledare gjorde i Moskva för att träffa Putin innan kriget började.
Moskva anser att den tidigare hjärtligheten inte kommer att återvända och att det är nödvändigt att förhandla fram en ny säkerhetsram "på i grunden nya principer". "Det är klart att om våra västliga grannar, och det är omöjligt att sluta vara i kontakt som grannar, är intresserade av att återupprätta det gemensamma arbetet med europeisk säkerhet, så kommer återupprättandet inte att lyckas eftersom återupprättande innebär en återgång till det förflutna, men vi kommer inte att återgå till en situation av normalitet", förutspådde diplomaten.
Lavrov riktade också sin uppmärksamhet mot Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), en organisation som uppstod under det kalla kriget som en plattform för kommunikation mellan de två sidorna. Den ryske utrikesministern ansåg att dess existens "har devalverats" av Natos expansion sedan 1990-talet. Sedan 2014 har Nato övervakat efterlevnaden av vapenvilan i Ukrainas Donbas-region, och dess dagliga rapporter visade alla attacker från båda sidor - den ukrainska armén och Moskva-stödda separatister - som hade registrerats fram till 2022. Uppdraget tvingades dock lämna landet efter den ryska offensiven i februari.
Kritiken mot OSSE kom från alla håll på torsdagen. Medan Lavrov hävdade att den oberoende organisationen påverkas "av västvärldens numeriska överlägsenhet" bland medlemmarna, sade Ukrainas utrikesminister Dmitrij Kuleba på Twitter att OSSE "är på väg mot helvetet" och krävde Moskvas uteslutning eftersom "allt har prövats när det gäller Ryssland: att ge efter för Ryssland, blidka det, vara snäll, vara neutral, kompromissa eller att inte kalla en spade för en spade".
Chefen för den ryska diplomatin fördömde också den isolering som hans land utsätts för. Lavrov kritiserade skapandet av institutioner parallellt med befintliga institutioner utan Moskvas medverkan, såsom Europeiska politiska gemenskapen, en ram för politisk dialog som främjas av den franske presidenten Emmanuel Macron, så att EU kan interagera med länder som inte är en del av EU-projektet. "President Macron sade stolt: 'Vi har bjudit in alla utom Ryssland och Vitryssland'", påminde den högt uppsatta tjänstemannen.
Den vitryske Alexander Lukasjenkos regim har också varit inblandad i kriget i Ukraina, och Lavrov sade att detta samarbete kan spela en mer aktiv roll i framtiden. Om landet under våren fungerade som en plattform för Rysslands offensiv mot Kiev, tillkännagav Vitryssland i september att man skulle skapa gemensamma styrkor med Moskva inom ramen för unionsstaten, en överstatlig enhet som skapades på 1990-talet för att uppnå större politisk och militär integration. "Våra presidenter ägnar ökad uppmärksamhet åt denna fråga (gemensam utplacering) på grund av pågående provokationer, bland annat från Ukraina", sade Lavrov.