Germán Toro Ghio

View Original

För att uppnå —net zero— krävs att man bygger all teknik med låga koldioxidutsläpp, inklusive mycket kärnkraft.

Varför är det så viktigt för den geopolitiska, energi- och miljörelaterade säkerheten att snabbt och säkert övergå till en baskraftförsörjning baserad på ny kärnkraftsteknik?

Germán Toro Ghio, har mer än 25 års erfarenhet av energy sektorinom energisektorn, elproduktion och eldistribution med tonvikt på naturgasmarknaden

EnergyCentral medlem sedan 2022 25 poster har lagts till med 6.700 visningar.

Milton Caplan har mer än 40 års erfarenhet av kärnkraftsindustrin och ger råd till allmännyttiga företag, regeringar och företag om nya kärnkraftsprojekt och investeringar i uran.

EnergyCentral medlem sedan 2018 98 poster har lagts till med 130 591 visningar.

EnergyCentral

I sin rapport från 2022 om kärnkraftens roll i kampen mot klimatförändringarna, "Nuclear Power and Secure Energy Transitions", skriver Internationella energiorganet (IEA) att "Kärnkraft kan bidra till att göra energisektorns resa bort från oförminskade fossila bränslen snabbare och säkrare".

IEA fortsätter med att tydligt redogöra för varför kärnkraft är så viktig för en ren energiframtid och påpekar att det kommer att bli svårare och dyrare att uppnå nettonoll globalt med mindre kärnkraft.

I rapporten konstateras också att det finns utmaningar för en fortsatt utbyggnad av kärnkraft och att det är viktigt att fortsätta att sänka kostnaderna och se till att projekten byggs i enlighet med kostnaderna och tidsplanen. Detta är verkligen berättigade frågor och det råder ingen tvekan om att branschen måste prestera för att lyckas på lång sikt.

Även om IEA säger att kärnkraft är viktigt för nettonoll, har detta inte lett till prognoser för ett stort nytt kärnkraftsprogram. Som framgår av IEA:s World Energy Outlook 2022 (WEO 2022), som nyligen släppts, är kärnkraftens roll fortfarande blygsam. Ja, kärnkraftskapaciteten fördubblas fram till 2050, men på grund av den fortsatta ökningen av efterfrågan på el sjunker kärnkraftsandelen från 10 % av den globala elförsörjningen till endast 8 % i scenariot Net Zero.

Å andra sidan beräknas förnybara energikällor stå för majoriteten av kapacitetsökningen under prognosperioden (fram till 2050). I STEPS grundscenario sätter vindkraft och solceller tillsammans nya utbyggnadsrekord varje år fram till 2030 och fortsätter sedan med ökad årlig tillväxt fram till 2050. I IEA:s Net Zero-scenario växer vindkraft med en faktor 12 och solkraft ännu snabbare, med 27 gånger mer solkraft 2050 än 2021. När det gäller tillväxten av förnybara energikällor är antagandet att det inte finns några gränser. Ingen oro för markanvändning eller volymen av kritiska material som krävs eller hur lagringstekniken kommer att utvecklas för att stödja en ökning av andelen förnybara energikällor från nuvarande 28 % av elförsörjningen till 88 % av ett större globalt elsystem. Vi vet dock av erfarenhet från Tyskland, Kalifornien och andra länder där varierande förnybara energikällor framgångsrikt har uppnått en relativt stor andel av elförsörjningen att systemets tillförlitlighet blir lidande och att det ofta krävs fossila bränslen för att stödja deras växelverkan.

Anmärkningar: STEPS (Stated Policy Scenario), APS (Announced Policy Scenario), NZE (Net Zero Scenario).

Källa: IEA World Energy Outlook 2022

För att vara rättvis, klandrar vi inte IEA för deras åsikter. Baserat på de senaste erfarenheterna i västländer med lite pågående nybyggnation av kärnkraft och projekt som har överskridit budget och tidsplan kan det vara svårt att se en väg för en snabbare kärnkraftstillväxt. Men det betyder absolut inte att det inte bör finnas ett utmanande mål. Titta bara på Kina som har byggt över 50 GW kärnkraftskapacitet under de senaste 20 åren och har godkänt 10 nya stora reaktorer bara i år. I västvärlden har vi exempel på att USA har byggt omkring 100 enheter och Frankrike har byggt en flotta på 59 enheter på mindre än 30 år. För tjugo år sedan fanns det inte mycket tilltro till de förnybara energikällornas förmåga att skala upp, och nu är vi här i dag, där vi nu antar en nästan obegränsad tillväxt på grund av deras framgång. Precis som för förnybara energikällor är det också möjligt att öka omfattningen och takten i nybyggnationen av kärnkraftverk, vilket vi har uppnått tidigare, om den politiska viljan finns.

Det finns en internationell studie som tar upp en mer balanserad tillväxt för alla rena tekniker. UNECE (Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa) har nyligen släppt sin rapport "Carbon Neutrality in the UNECE Region Technology Interplay under the Carbon Neutrality Concept", som tar en ny titt på hur man kan använda ett brett spektrum av teknik, både befintlig och ny, för att möta utmaningen med nettonoll.

I rapporten konstateras att "det finns uppnåbara vägar för regeringar att utforma och genomföra ett koldioxidneutralt energisystem genom tekniskt samspel". I sitt innovationsscenario för koldioxidneutralitet undersöker UNECE potentialen hos tre innovativa tekniker med låga eller inga koldioxidutsläpp: en ny generation kärnkraft, CCUS och vätgas - för att uppnå koldioxidneutralitet. I detta scenario växer kärnkraften till 3,4 gånger sin nuvarande bas i regionen fram till 2050 (jämfört med 2x enligt IEA*) och når 27 % av energiförsörjningen (jämfört med 8 % enligt IEA*). I rapporten konstateras också att det finns utmaningar med alla tekniker. Till exempel förutspås 4 430 TWh solenergi i regionen 2050 (jämfört med 27 000 TWh globalt i IEA:s nettonollscenario) och det krävs 7 miljoner paneler i stor skala som täcker en yta som motsvarar 2,8 miljoner fotbollsplaner, vilket motsvarar hela Belgiens yta.

Det råder ingen tvekan om att utmaningen att uppnå nettonollutsläpp i våra energisystem till 2050 är enorm. Med tanke på att allt ska elektrifieras kommer elanvändningen att minst fördubblas. För att möta denna tillväxt har det varit allmänt accepterat att kärnkraften har en avgörande roll att spela, men storleken på denna roll är fortfarande oklar. Oro för industrins förmåga att leverera har begränsat dess potential i många studier, t.ex. i IEA:s WEO 2022. UNECE har dock valt ett annat tillvägagångssätt och undersökt en snabbare expansion av all teknik med låga koldioxidutsläpp, snarare än att anta att vind- och solkraft kan göra allt det tunga jobbet. Detta verkar vara en mer genomförbar modell. Få alla tekniker att växa så snabbt som möjligt för att se till att det primära målet om koldioxidneutralitet uppnås. Vi har bara en värld, och vi måste bygga upp all teknik med låga koldioxidutsläpp så snabbt som möjligt om vi verkligen vill nå våra klimatmål.

* Det bör noteras att UNECE:s projekt är begränsade till UNECE-regionen och att IEA:s prognoser är globala.